Mieskuoro Sirkat

Press bilder

Nikke Isomöttönen Mieskuoro Sirkat, lehdistökuva 2017
Mieskuoro Sirkat, lehdistökuva Mieskuoro Sirkat, lehdistökuva 1 Mieskuoro Sirkat, lehdistökuva 2 Mieskuoro Sirkat, lehdistökuva 3 Mieskuoro Sirkat, lehdistökuva 4 Mieskuoro Sirkat, lehdistökuva 5 Mieskuoro Sirkat, lehdistökuva 6 Mieskuoro Sirkat, lehdistökuva 7 Mieskuoro Sirkat, lehdistökuva 8 Mieskuoro Sirkat, lehdistökuva 9

Manskören Sirkat

Manskören Sirkat (Syrsorna) grundades i Jyväskylä 1899. Grundare var seminarielektor P. J. Hannikainen, som även var körens förste ledare. Den från början ”Fyrfaldiga manskvartetten” växte småningom till en kör som numera omfattar över 50-medlemmar.

Under hela sin existens har Sirkkorna varit Mellersta Finlands ledande kör, den har lämnat bestående avtryck i kulturlivet i Jyväskylä och hela landskapet. Sirkkorna är även grundare av Manskörsförbundet. Den av Manskörförbundets till årets manskör utsedda kören Sirkkorna, har framträtt vid flera tillfällen både hemma och utomlands, även i radio och TV. Kören har också producerat flera inspelningar.

Kören uppträder varje år på olika håll i Finland. Utomlands har kören uppträtt i Sverige, Danmark, Norge, Estland, Lettland, Polen, Tyskland, Schweiz, Ungern, Spanien och i folkrepubliken Kina, där kören var den första västerländska kören. Kören har också deltagit i Debrecen i den internationella Béla Bartók körtävlingen åren 1996 och 2002 och var under båda åren tävlingens bästa manskör. Sirkkorna har representerat Finland i Luzern i en konsert som arrangerades av Europas Körförbund.

I den första internationella Leevi Madetoja körtävlingen i Åbo 1989, placerade sig kören som den främsta av traditionella manskörer i den nationella avdelningen. I den tredje internationella Leevi Madetoja körtävlingen år 200, vann Sirkkorna den internationella avdelningen och Juha Holma belönades som den främsta dirigenten i tävlingen.

Under åren 1994-2004 leddes kören av den nuvarande manskörens konstnärlige ledare Juha Holma, som lik sina föregångare, komponerade nytt materiel för kören. Under hans ungdomliga och skickliga ledning har kören hittat in på nya intressanta vägar. Nämnas bör de under senare år gjorda områdesutvidgningarna där han förenat sång- och scenkonst. En del av detta baserar sig på Carl Michael Bellmans sånger och en annan på den finska bastukulturen.

Bland de viktigast strävanden under senare tid, har varit inspelningar med jyväskylänejdens julmusik tillsammans sopranen Mari Palo, återbördandet av Sibelius Kullervo till körens repertoar tillsammans med Jyväskylä Sinfonia samt till dubbelkonserten med Helsingfors Universitets Musikförenings kammarkör av den kanadensiska nutidskompositören Murray R. Schafers verk.

Sommaren 2003 deltog kören i Solasols 80-års jubileum i trakten av Fredrikshamn. På våren 2004 firade vår kör sin 105-års fest på traditionellt sätt och på sommaren arrangerade vi en weekendseglats på Päjänne. I samband med körens grundares 150-års födelsejubileum deltog kören i många evenemang som anslöt till detta. Den fyrfaldige körens kvartett uppträdde t.o.m. på Hannikainens födelsedagsfest den 9.12.2004 i Nurmes.

Vid nuvarande tidpunkt verkar Nikke Isomöttönen som körens konstnärlige ledare.

Ju längre tid Sirkka-vinet lagras, desto bättre blir det!

Det förgångna

I slutet av 1800-talet, en första brytningstid för de finska levnadsvanorna, föddes även i Jyväskylä körer och sammanslutningar som framförde musik med högre standard. Den 15.4.1899 i en kvällssammankomst hos Työväen Lauluseura, framträdde en manskvartett på mansseminariets festsals podium, kören då ännu namnlös, och drog med pondus sången Sirkka av Järnefelt.

Så fick Sirkkabrödernas historia sin början, en historia som nu varat ett sekel. Manskören Sirkat är en del av Jyväskylä kulturhistoria. Kören är känd och uppskattad både inom landet, liksom även internationellt. Nu står bröderna nyfiket på tröskeln till ett nytt sekel, undrande sorterar de sina noter: visst väljer man det traditionella, men en ny tid för också med sig nya rytmer.

Framtiden

Till framtidsplanerna hör, att kören skall kunna bjuda allmänheten på största möjliga musikaliska helhetsupplevelser. Därför är min avsikt även i fortsättningen att bredda Manskören Sirkkornas mångsidiga repertoar. Utgångspunkten är dock alltid själva musiken. En perfomans av typ Bellman som scenisk gestaltning eller ”kärlek och anarki” – som en delvis helhet.

Först väljer man musiken och så funderar vi, hur just denna musik bäst kan framföras. Om man hittar ett naturligt sätt att t.ex. förena musik och dans, video eller något annat ovanligt sätt av framträdande, kan man använda detta. Specialarrangemangen bör dock betona musiken och får inte ta över intresset.

Körens programinnehåll bör numera vara mångsidigt, enbart traditionell manskörslinje räcker inte längre. Ett färgstarkt, omväxlande program ger sångarna en musikalisk allmänbildning och en ny motivation. Publiken får något nytt och en orsak att återkomma och se och lyssna. Även arrangörerna av konserterna kan få välja ett ”konsertpaket” efter sina egna önskemål och behov. Det viktigaste är dock en hög klass på det musikaliska. Detta mål strävar vi mot utan att pruta av på ansträngningarna. Mängden arbete som kören lägger ner är aktningsvärd och engagemanget mycket starkt – framtiden ser faktiskt bra ut!

För att höja den musikaliska standarden ges körmedlemmarna teoriundervisning på olika nivåer och vi ökar kvartettsångens andel i övningssyfte, båda dessa former under yrkesmässig ledning.

Sirkkorna är redan över 100 år gamla

Den över 100-åriga Manskören Sirkkorna är en del av den finska musikkulturen. Den nu nationellt, liksom även internationellt, kända och uppskattade kören från Jyväskylä står på tröskeln till sitt nya sekel och spanar mot vilka rytmer den snabbt växande internationaliseringen i världen för med sig?

Den 100-åriga sagan om Sirkkabröderna fick sin början i Työväen Lauluseuras kvällssamling den 15.4.1899, då en ännu namnlös manskvartett stod på festsalens podium och sjöng Järnefelts Sirkka.

P.J. Hannikainen var körens förste ledare. Kören bestod av ett tjugotal sångare av s.k. ståndspersoner och den s.k. fyrfaldiga kvartetten breddade så småningom sin repertoar. I Hotell Wahlgrens charmfulla tornkabinett övade man flitigt. (Hotell Wahlgren är numera lokaler för Jyväskylä stads kulturcentrum och resebyrå.) Visst kunde man roa sig, men den avspända samvaron fick mer och mer karaktär av ett allvarligt menat intresse. Allvaret underströks av den dåtida första finska brytningstiden beträffande levnadsvanorna. En av följderna av denna tid för vårt land blev, att den födde en höjd standard på musikframträdanden bland sammanslutningar och körer.

Som stöd för den växande verksamheten grundade tornkabinettets sångarbröder en förening som sedan registrerades och benämndes Manskören Sirkkorna. Man tog sjungandet som en utmaning och för att garantera kvaliteten i klangen började man med regelbundna röstövningar. Uppträdandena sträckte sig under åren, förutom i hemstaden, även till konserter i omgivningen, och t.o.m. längre, ända till huvudstaden.

Antalet Sirkkabröder växte stadigt och efter kriget räknade man med en styrka av upp till 70 man. Under ledning av ett antal skickliga ledare – bland de mest kända Martti Korpilahti och Lassi Utsjoki – nådde kören allt mer betydande resultat. Intill våra dagar bevarade traditioner föddes: Fastlagskonserten på Kinkomaa sjukhus och till Valborg samlades man för konsert på nuvarande Kolmikulmas trappor.

På 60-talet införlivade Manskören Sirkkorna i sin nuvarande traditionella repertoar den självklara kyrkomusiken och flera andra nya inhemska kompositörers, numera som klassiska betraktade, sånger. Senare kompletterades repertoaren med körsångspartier ur operor. Efter hand kom också den internationella verksamheten med inslag av körbesök.

Under de fölande decennierna stabiliserades Manskören Sirkkornas verksamhet i sina individuella fåror. Kören växte till både kunskapsmässigt som programmässigt.

Kunniga sångledare tryckte sin melodistämpel på kören: Einar Kropsu dirigerade sirkkatakten ett kvartsekel, Kari Ala-Pöllänen ledde gruppen mot ny förståelse under många sångfyllda år.

Kvartettverksamheten blev både ett alltmer synligt sått att sprida glädje till medmänniskorna, som att skaffa erforderliga medel till den aktivt verksamma kören. De många ulandsresorna förde med sig framgångar och hissnande erfarenheter, ibland i Kina, ibland i Ryssland, ibland i Spanien. De internationella körgästerna sjöng in inspiration i sina musikaliska släktingar under sina besök i Jyväskylä. Bröderna fortsatte även sitt traditionella samarbete med sin systerkör Vappu och Jyväskylä Naislaulajat och med Jyväskylä Sinfonia.

Med Juha Holmas dirigentskap 1994-2004 började en ny, betydelsefull och fartfylld epok i Sirkkornas liv. Med sin skapande konstnärliga iver fick han också de mal och mott som gömde sig längst bak i körkatalogen eller under frackkragen att flyga son kos. Han fräschade upp och förnyade sirkkaattityden. Sedan har polkan gått, man har överraskat konsertpubliken och kanske också själva stått lite undrande inför de nya rytmerna.

Den iscensatta Bellman-aftonen visade upp en annorlunda sirkkakör – den var rustik, spjuveraktig och glädjefyllt raljerande. I konserten våren 1997 tumlade kärlekens och anarkins vilda kaos runt, våren 1998-års konsert överraskade med nya, metalliska tonfigurer.

Även de traditionella manskörsångerna klingade jämnbördiga med nyskapelserna och den lättare musiken. Sirkkornas stora mångsidighet i ålder ger en levande färg åt tolkningarna.

Kvartettverksamheten är en aktualitet även för de nutida Sirkkorna. Inom kören arbetar flera mindre, inspirerade sammansättningar. Framträdanden sker både vid företagens kundbjudningar, i varuhus och vid kvällssammankomster som bröllop och även begravningar, samt som komplettering vid konserter med kvartettens egna framträdanden. En del av körmedlemmarna deltar också i lokala operaproduktioner.

En stor del av männen har tagit åtminstone körsångarnas nybörjar- eller elitmärke, flera av de äldre sångarna har avancerat till mästarmärke. Således behärskar kören grundrepertoaren från situation till situation och har också goda förutsättningar att uppträda tillsammans med andra körer. Den musikaliska nivån lyftes allt högre genom ordnad, energisk ledning.

Manskören Sirkkorna håller hög fart. Den hundraårige ynglingen har nyst ut de gångna, av minnen fyllda decenniernas damm, polerat upp de fastaste traditionerna, förnyat programmet och hittat sin nya stil – självklart i P. J. Hannikainens anda.

Det nya århundradets sirkkabröder stiger utan problem ner från podiet, för ut sina melodier dit, där publiken finns och fortsätter sångarglädjen tillsammans med sina vänner i förnyad, förklarad tonart.

Sista ändrat: 6.10.2017